Så här styrs Sverige

Kapitlet beskriver hur den politiska makten i Sverige är fördelad mellan stat, regioner och kommuner, samt hur landets statsskick fungerar. Det svenska systemet beskrivs som en parlamentarisk representativ demokrati: medborgarna röstar fram ledamöter till riksdagen, som har 349 platser och väljs vart fjärde år, och riksdagen beslutar i sin tur om lagar och om statens budget. Riksdagen utser statsministern, som sedan väljer övriga ministrar i regeringen. Varje höst lägger regeringen fram en budgetproposition som visar vilken politik den vill driva, och partierna som inte stödjer regeringen bildar oppositionen, som granskar och lägger alternativa förslag.

Staten styr också genom myndigheter som ska följa lagen och regeringens instruktioner. Exempel som nämns är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket, och Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) har i uppgift att kontrollera att myndigheterna sköter sig.

På regional nivå finns Sveriges 21 regioner, som styrs av politiker valda i regionvalet och som framför allt ansvarar för hälso- och sjukvården samt för kollektivtrafik och länsmuseer. På kommunal nivå finns 290 kommuner, med Stockholm som den största, med nästan en miljon invånare, och Dorotea i Västerbotten som den minsta, med färre än 3 000 invånare. Kommunerna styrs via kommunfullmäktige och nämnder, till exempel kulturnämnden och utbildningsnämnden, och ansvarar för sådant som skola, vatten och avlopp, äldre- och barnomsorg samt snöröjning, det vill säga sådant som ofta påverkar vardagen mer direkt än riksdagens beslut.

Slutligen beskrivs Sveriges statsskick som en konstitutionell monarki: statschefen är en kung eller drottning utan politisk makt, med en symbolisk roll som bland annat innebär statsbesök och att ta emot utländska statschefer. Den nuvarande kungen heter Carl XVI Gustaf, hans dotter Victoria är kronprinsessa, och efter henne står hennes dotter Estelle på tur att bli monark.

Eftersom kapitlet innehåller flera exakta siffror och namn, som antalet ledamöter i riksdagen, antalet regioner och kommuner, namnen på myndigheter och kungafamiljens tronföljd, är det den typen av konkreta fakta provet kan tänkas fråga om.